Det mänskliga experimentet – Kunskapskanalen

Trött var jag när programmet började, men i takt med visningen av psykologers experimenterande av människor psyken befann jag mig plötsligt kusligt vaken. Abu Graib, exempelvis; hur kunde i stort sett stabila, normala människor förvandlas till varelser som torterade andra människor, förödmjukade och sedan skrattade åt resultatet? Någon i en grupp måste ha civilkurage och kunna säga stopp; det går för långt när något hemskt håller på att hända. Det egna ansvaret kan aldrig överlåtas på andra, någon överordnad, någon annan.

Ett helt kvarter kan i en gatlyktas sken se en ung kvinna bli attackerad och knivstucken, hon lyckas springa en bit med galningen bakom sig. Bakom gardiner och i lägenheters trygga borgar betrakar man dramat; någon annan borde nog ringa polisen. Ingen gör det – förrän det är för sent. Kitty dör i en trappuppgång, ihjälstucken av en galning. Ingen förhindrade det, ingen gjorde något förrän det var för sent.

Att sakta påverkas till att bli en sadist, någon som inte gör något, inte reagerar; så långt ifrån det mänskliga man kan komma. Gruppens makt och att inte kunna bryta den. Burr, burr, så hemskt!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s