Det mänskliga experimentet – Kunskapskanalen

Trött var jag när programmet började, men i takt med visningen av psykologers experimenterande av människor psyken befann jag mig plötsligt kusligt vaken. Abu Graib, exempelvis; hur kunde i stort sett stabila, normala människor förvandlas till varelser som torterade andra människor, förödmjukade och sedan skrattade åt resultatet? Någon i en grupp måste ha civilkurage och kunna säga stopp; det går för långt när något hemskt håller på att hända. Det egna ansvaret kan aldrig överlåtas på andra, någon överordnad, någon annan.

Ett helt kvarter kan i en gatlyktas sken se en ung kvinna bli attackerad och knivstucken, hon lyckas springa en bit med galningen bakom sig. Bakom gardiner och i lägenheters trygga borgar betrakar man dramat; någon annan borde nog ringa polisen. Ingen gör det – förrän det är för sent. Kitty dör i en trappuppgång, ihjälstucken av en galning. Ingen förhindrade det, ingen gjorde något förrän det var för sent.

Att sakta påverkas till att bli en sadist, någon som inte gör något, inte reagerar; så långt ifrån det mänskliga man kan komma. Gruppens makt och att inte kunna bryta den. Burr, burr, så hemskt!

Annonser

Om Britta

Jag tycker om ord. Formulera ord. Skriva ned min tankar om livet. Det liv som jag aldrig helt kommer att förstå. Jag försöker bara göra det lite mera förståeligt. Genom att skriva. "I like words. Formulate words. Writing down my thoughts about life. The life that I never will completely understand. I just try to make it a little more understandable. By writing."
Det här inlägget postades i Okategoriserat. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s