Låt mig ha kvar mina sista illusioner..

En en efter en sticks de hål i, illusionerna. Jag hade nog en del av det slaget till att börja med. Vart får man dem ifrån – drömmarna om rättvisa och evig kärlek?

Finns de med från början, som ett trygghets-kit att ta till när verkligheten blir för brutal, ett varmt duntäcke att sticka huvudet under när det blåser hårt och kallt. Illusionerna.

Brustna illusioner. Varje dag läser jag om dem i tidningen. 

Sexhandlande domare i Sverige, förskingring av medel från Rädda Barnen och Cancerfonden, katolska prästers märkliga sexvanor och en hel radda domslut med konstiga bedömningar.

I dagens VK kan jag dock läsa om Charity International som delade ut två femtiolappar till 15 personer vardera på gatan med budskapet att behålla den ena och ge bort den andra och sedan fundera över vad som kändes bäst. Att få eller att ge:)

Vill så gärna tro att alla följde instruktionen. Ingen som stoppade båda femtiolapparna i egen ficka.

Låt mig få ha kvar min sista illusion.

Annonser

Om Britta

Jag tycker om ord. Formulera ord. Skriva ned min tankar om livet. Det liv som jag aldrig helt kommer att förstå. Jag försöker bara göra det lite mera förståeligt. Genom att skriva. "I like words. Formulate words. Writing down my thoughts about life. The life that I never will completely understand. I just try to make it a little more understandable. By writing."
Det här inlägget postades i Okategoriserat. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s