Skämt eller blodigt allvar?

Vad kan man egentligen skämta om? Kanske beror det på vem som skämtar om det och på vilket sätt. Vad är egentligen ett skämt? Det finns olika typer av ”stå-uppare”. En del drar skämt som tenderar att hamna på nivån plump och sedan finns det andra som har väl utvecklade, träffsäkra skämt som både är roliga och tankeväckande. Ronny Eriksson tycker jag är ett bra exempel på den senare kategorin.

Ett exempel på lite taktlösa skämt är mannen som gick på sin systers mans begravning och hälsade henne glatt med orden ”Ja, och här har vi glada änkan!”. Roligt eller? Men, mannen var bara sådan. Han hade ett lätt humör och försökte jämt liva upp stämningen, även om det var begravning.

Estonia, kan man skämta om det? Jag kände en ung mamma som åkte med Estonia och som inte kom tillbaka. Mina minnen av katastrofen gör att skämt i den kategorin inte skulle ge mig någon glädje. 

Skämt om judar och gasugnar tycker jag heller inte är roliga.

När vi känner oss träffade och det smärtar till inombords är gråten närmare än skrattet. Kanske är det definieringen av vad ett skämt är – det måste helt enkelt vara roligt. Jag tror inte på devisen att man kan skämta om allt. Det kan helt enkelt göra för ont. 

Annonser

Om Britta

Jag tycker om ord. Formulera ord. Skriva ned min tankar om livet. Det liv som jag aldrig helt kommer att förstå. Jag försöker bara göra det lite mera förståeligt. Genom att skriva. "I like words. Formulate words. Writing down my thoughts about life. The life that I never will completely understand. I just try to make it a little more understandable. By writing."
Det här inlägget postades i Okategoriserat. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Skämt eller blodigt allvar?

  1. Arrami skriver:

    …exakt, är inne på samma linje…skämt kräver känsla och får inte bli plumpa eller bärare av uppenbara fördomar…att skämta bra är en svår konst, en mental balansgång inte alla klarar….än svårare är ironi! ;-)Må gott! 😉

    • Britta skriver:

      Handen på mitt eget hjärta, så skämtar jag ibland själv om saker och ting och efteråt tänker jag; men du Britta, var det där så kul egentligen och hur uppfattades det? Man slänger ur sig något utan att just ”tänka sig för” bara för att vara rolig. Men vad vore livet utan skämt – ganska tråkigt, men mycket riktigt som du säger ”att skämta bra är en svår konst, en mental balansgång inte alla klarar”.Ha en fin söndag! Här skiner solen och jag pluggar italienska – livet är ganska gott…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s