I döda artisters sällskap…

Jag var elva år och min mor och far skulle åka på semester. Stort, eftersom de aldrig hade möjligheter att åka iväg på någon resa längre än över en dag, för korna skulle handmjölkas morgon och kväll, sju dagar i veckan, hela året om. Mor och far skulle flyga till Stockholm och jag och min syster vara ensamma hemma. Jag var elva och hon var femton. En hel vecka skulle vi få rå oss själva och laga mat. En grannkvinna från den närmsta byn skulle ta hand om mjölkningen.  

Så här i efterhand kan jag fundera lite över att åka på semester och lämna barnen hemma, men sånt gjorde man förr i tiden och det var inget märkligt med det. Har man semester, så har man semester.

Vi stod på gården och vinkade när bilskjutsen sakta rullade iväg. Allt blev plötsligt tomt och tyst och vi bestämde oss genast för att laga mat och vad har en småbrukare och jägare fullt av i frysen om inte älgkött. Vår matsedel denna vecka bestod av kokt ris och knaperstekt älgkött. Frågade någon av oss den andre: Vad ska vi äta idag, så blev svaret: Vi gör ris och älgkött. Så gott tyckte vi det var, en rätt tillagad precis som vi ville ha den.

Vi gick ut och plockade rabarberstjälkar och tog varsin stor kopp med socker och doppade stjälkarna i det fina, vita, söta och åt med liv och lust under tiden vi påklädda i faderns flanellskjortor och blå undertröjor dansade fritt i det stora köket till Ted Gärdestads ”Jag vill ha en egen måne”. Jag var lyckligt. Jag har kanske aldrig i mitt liv varit så lycklig som den veckan jag åt älgkött, dansade i proggutstyrsel till trallvänlig pop och tänkte på att jag också ville ha en egen måne. Jag älskade Ted Gärdestad och hans texter. När jag hör honom idag kommer minnen tillbaka. Ungdomstid, kärlek, känslor, lycka, framtidstro, spänning, dofterna…

Åskan gick hela veckan och då satte vi oss i bilen som stod på gården. Jag var väldigt rädd för åska och när åskan gick i mitt barndomshem rullade eldklot kors och tvärs i huset och det dundrade och small.

När far och mor kom hem hade de köpt oss var sin uppsättning av byxa med tillhörande jacka. Min outfit var ärtgrön och till denna matchade jag en polojumper i nylon utan ärmar i svagt ljusgul färg.

Den bästa semestern i hela mitt liv…

Ted.jpg
Bilden är från Youtube

Sol, vind och vatten är
det bästa som jag vet
men det är på dig jag
tänker i hemlighet
Sol, vind och vatten
höga berg och djupa hav
Det, är mina drömmar vävda av

Annonser

Om Britta

Jag tycker om ord. Formulera ord. Skriva ned min tankar om livet. Det liv som jag aldrig helt kommer att förstå. Jag försöker bara göra det lite mera förståeligt. Genom att skriva. "I like words. Formulate words. Writing down my thoughts about life. The life that I never will completely understand. I just try to make it a little more understandable. By writing."
Det här inlägget postades i Okategoriserat. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till I döda artisters sällskap…

  1. Arrami skriver:

    …lycka är kanske den frihet tankens semester ger oss, när vi leende vandrar på minnenas stig och går där hand i hand med den glädje så många döda poeter ger…bättre sällskap är svårt att finna en ensam morgontimma! :-)…och ja, jag vill också ha en egen måne! ;-)Mvh ”vargen”

    • Britta skriver:

      Förutom månar gillar jag poetiska kommentarer:-) Det är också lycka. Lycka är en färskvara, ungefär som god kondition – man måste träna för att vara i form och göra saker som är berikande för en själv för att kunna vara lycklig. Jag försöker…Roligt att du tittade in. Ha en fin dag:-)

  2. Bokmalen skriver:

    Jag var också där och dansade med er, kändes det som i alla fall när jag läste ditt inlägg. Det var lite Pippi-anda över det hela och jag är för tillfället väldigt uppfylld av just Pippi Långstrump.Jag tänker inte kommentera att två barn lämnades så där, för som du skriver så var det då och det var inget konstigt med det, precis som du skriver.Tänker bara på vilka minnen detta väcker hos dig och vad härligt att du delade med dig av dessa. Ted G var min ungdoms stora idol. Jag har köpt alla hans skivor och spelar om och om igen och upplever både den lycka och sorg som jag upplevde under den tiden.Ha en underbar söndag.

    • Britta skriver:

      Vilken underbar kommentar:-) och roligt att du levde dig in i texten. Ja, vissa saker känns som igår, men det är väl så att alla åldrar finns med en – bara genom en doft eller en melodi så är man tillbaka till en viss plats eller händelse igen. Ted Gärdestad var fantasktisk och hans låtar som han gjorde senare, exv För kärlekens skull och Himlen är oskyldigt blå är underbara.Jag önskar dig också en jättefin söndag!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s