Jane Elliott och brunögda och blåögda barn…

Ett experiment för att lära skolbarn om vad rasism är – men skulle nog lika gärna kunna lära oss något om man / kvinna, rik / fattig eller ung / gammal…

Hämtat från ”Allt om vetenskap – din källa till kunskap”

”Lätt att lära ut rasism
Jane Elliott var en 35-årig lågstadie­lärare i en liten stad i den amerikanska mellanvästern när Martin Luther King mördades 1968. Riceville i Iowa är än idag en liten jordbruksort där majsen växer hög, med helvit befolkning och utan några rasmotsättningar. Därför tyckte hon att det var svårt att förklara innebörden av mordet på pastor King för sina tredjeklassare. Men den idé hon fick den här morgonen skulle göra henne berömd i hela landet.
Hon började med att fråga barnen om de kunde förstå hur det kändes att bli sämre behandlad på grund av sin hudfärg, och om de ville vara med på en övning för att få känna på det.
Barnen ställde upp med tioåringars vanliga entusiasm, och fröken Elliott­ började förklara att det finns ett kemiskt ämne i kroppen som heter melanin, och att det avgör vilken färg man får på hud, hår och ögon.
Och det är också melaninet som gör oss intelligenta. Ju mer melanin, desto smartare blir man. Alltså är de brun­ögda smartare än de blåögda, lär sig fortare, uppför sig bättre och kommer ihåg vad de lär sig, fick barnen veta.
Nya ordningsregler infördes i klassen­. Brunögda barn fick längre rast, uppmuntrades i skolarbetet, och fick hela tiden veta att de var duktigare än sina blåögda kamrater. De blåögda fick ständiga påminnelser om minsta misstag och sin lägre rang. De tvingades dricka vatten ur pappmuggar, bara de brunögda var intelligenta nog att dricka direkt från vattenfontänen.

Snabba resultat
Resultaten av den här improviserade leken blev snabbare och mer omfattande än Jane Elliott hade väntat sig. Blyga brunögda barn förvandlades till självsäkra ledartyper. Duktiga blåögda elever fick plötsligt svårt med multi­plikationstabellen. De brunögda började dominera, och de blåögda drog sig tillbaka.
Nästa skoldag vändes rollerna upp och ner. Jane Elliott förklarade att hon hade ljugit för barnen. Det var faktiskt precis tvärtom. Blåögda människor är mycket intelligentare och är bättre på alla sätt än de brunögda.
I en dokumentärfilm från 1970 skildras hur Jane Elliott gör samma övning i samma skola, fast med en ny klass. I det ögonblick när hon kastar om rollerna sveper kameran över klassen. En blåögd pojke vaknar till och man ser hur glädjen tänds i hans blick när han inser att han nu tillhör den privilegierade gruppen. En brunögd pojke gömmer huvudet i armarna på skolbänken när han inser att han plötsligt blivit en av de dumma.
Efter övningen sa en av flickorna: ”Jag fick extra rast. Det kändes som om jag kunde slå till nån av de blåögda om jag hade lust. Nästa dag ville jag bara sluta skolan.”
Jane Elliotts klass i Riceville blev omskriven i lokaltidningen. En månad­ senare satt lärarinnan i Johnny Carsons tv-show och berättade för hela USA om sin övning. Än idag, mer än 35 år senare, föreläser hon och utför övningen i skolor och på andra institutioner. Hon får både hatbrev och uppmuntran, och psykologer har sagt att hon begår barnmisshandel. Andra, till exempel Philip Zimbardo, anser att Jane Elliotts övning är en effektiv­ vaccinering mot fördomar och diskriminering.”

Annonser

Om Britta

Jag tycker om ord. Formulera ord. Skriva ned min tankar om livet. Det liv som jag aldrig helt kommer att förstå. Jag försöker bara göra det lite mera förståeligt. Genom att skriva. "I like words. Formulate words. Writing down my thoughts about life. The life that I never will completely understand. I just try to make it a little more understandable. By writing."
Det här inlägget postades i Okategoriserat. Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Jane Elliott och brunögda och blåögda barn…

  1. Arrami skriver:

    …jag tror hon ger barnen en MYCKET NYTTIG läxa! 😉 Må gott denna midsommardag!:-)

    • Britta skriver:

      Årets längsta dag…:-) Det är skönt med sommar – vore trevligt om vi fick tillbaka värmen vi hade i maj. Det slog mig (när vi kom tillbaka från Roma) att hur rent, klart och svalt Sverige är. Vackert och med starka färger. Det är lätt att glömma bort allt det fina man har.För länge sedan såg jag en film om experimentet på TV. Det är nog många som fått en tankeställare bara av att se filmen, utan att själv medverka.Ha det så otroligt gott själv:-)

  2. Filosophia skriver:

    Det experimentet har jag sett på TV. Det lärde absolut barnen en hel del. Synd bara att det ska behövas ta till sådana drastiska medel…Kram

    • Britta skriver:

      Ja, det är inte lätt att tänka sig in eller förstå andra människors situationer, om man inte själv varit med om det./Kram!

  3. Bokmalen skriver:

    JAg har också sett ett program för många år sedan om detta. Jag blev bestört och bedrövad när jag insåg hur lätt det kan bli så. Hur lättpåverakde vi människor är. Det är skrämmande. Tumme för ditt inlägg som tar upp detta!

    • Britta skriver:

      Man tror att man är utan fördomar och att man inte är så lätt att påverka….men, men….Tack för tummen och ha en jättefin kväll och Midsommar!

  4. Linda skriver:

    Jag vill bara tala om att man kan se dokumentären från 1970 på YouTube. Och vill bara tala om att i dokumentären från 1970 så var det tvärsom än vad det står i inlägget och att det var blåögda som blev bättre behandlade första dagen och brunögda sämre behandlade första dagen. Och att det var brunögda som blev bättre behandlade andra dagen och blåögda sämre behandlade andra dagen.

  5. erick rondahl skriver:

    sökte den här dokumentären på nätet och hittade din blogg. Jag såg den för många år sedan på tv och tänker än i dag ofta på den,berörde mig djupt,den berör så många aspekter på människans psyke och beteende.

    • Britta skriver:

      Visst gör den det Erick. Den för tankarna till hur det kunde vara om alla blev behandlade lika, med respekt och att om alla barn fick uppmuntran osv skulle alla må så mycket bättre. Ha det så gott! mvh Britta

  6. Michis skriver:

    De dokumentärerna som är gjorda är fantastiskt bra och tänkvärda för alla att se!

    • Britta skriver:

      Ja, så är det. Jag minns vilket intryck dokumentären gjorde på mig när jag såg den på TV för första gången för länge sedan. Att vi är så lättpåverkbara och att vad andra tror om oss har så stor betydelse och hur vi agerar beroende på vilken ”grupp” man tillhör.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s