Är ni trött på jobbet någon gång – tänk på Michelangelo…

Michelangelo var 89 år då han dog. Innan dess hade han tillbringat en hel del år med att ligga på rygg på en ställning alldeles under taket i Sixtinska kapellet i Vatikanen. Han målade och målade. Medhjälpare tyckte han var odugliga och ville göra jobbet helt själv. Han låg där mellan åren 1508 till 1511, men det var inte nog med det; han återkom till Sixtinska 1534 för att måla färdigt ”Yttersta domen”. När han var klar tog det 1,5 år innan han kunde böja nacken naturligt igen. Han duschade och tvättade sig aldrig. Han luktade. Han bara målade och inga kvinnor blev attreherad av denne konstnär, som också var arkitekt och diktare.

Vi gick genom Vatikanen, rum in och rum ut och lyssnade på vår guide Maria, som oerhört kunnig och påläst, talade oavbrutet i tre timmar om Michelangelo. Jag var förkyld och benen värkte och Maria ville aldrig sluta prata. ”Nu är vi snart i Sixtinska, sa hon efter 2,5 timme, vi ska bara ta en sväng förbi rummen som Rafael målat i – det är många trappor och tar väl ca 25 minuter”. Utmattad sjönk jag ned på en hård stenbänk, men stålsatte mig och knatade lydigt iväg tillsammans med gruppen upp och ned genom Vatikanens rum…

Till sist kom vi då fram till Sixtinska kapellet och där får man inte fota, så vad som finns kvar av det är enbart minnen – massor med folk, rymd, vakter och målningar, överallt målningar; och där högst uppe i taket  tillbringade Michelangelo en del år av sitt liv för 500 år sedan.

Undrar hur många människor det är som kikat upp i taket och funderat över hur det var möjligt? Hur många har lite skamset tänkt på vad lite ork man har som lite motvilligt trampar runt 2,5 timmar i Vatikanen, när han formligen bodde under taket och målade underbara konstverk år ut och år in; dessutom ådrog sig en arbetsskada och ingen fick fota hans arbetsställning och kunde dokumentera det för framtida försäkringsanspråk?

Säg mig: hur bar du dig åt egentligen?

Ett av alla dessa rum i Vatikanen…

Vatikanen.jpg

Annonser

Om Britta

Jag tycker om ord. Formulera ord. Skriva ned min tankar om livet. Det liv som jag aldrig helt kommer att förstå. Jag försöker bara göra det lite mera förståeligt. Genom att skriva. "I like words. Formulate words. Writing down my thoughts about life. The life that I never will completely understand. I just try to make it a little more understandable. By writing."
Det här inlägget postades i Okategoriserat. Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Är ni trött på jobbet någon gång – tänk på Michelangelo…

  1. Andromeda skriver:

    Det finns mycket att se här i vår värld. Tänks så många otroliga människor som har levt och som fortfarande lever som vi inte vet något alls om…

    • Britta skriver:

      Ja, man inser att man inte kommer att hinna med att se allt eller ens en bråkdel. Tur att det finns TV..:-)

  2. Filosophia skriver:

    Tänk så många fantastiska målningar och byggnadsverk det finns som tagit åratal ja ibland nästan hundratals år att färdigställa. Alla dessa människor som arbetat och dukat under för konsten, för skönheten…inte bara Michaelangelo utan många många fler. Visst känner man vördnad?Idag är vi bortskämda med fina saker, oavsett tycke och smak, det finns något för alla och i varierande prisklasser. Ibland massproducerat ibland inte…ändå är det få nutida verk som står sig mot alla de gamla…tycker jag, men det är bara jag ;-)KRAM

    • Britta skriver:

      Dom gjorde ju allting så stort förr i tiden – pyramiderna (idag finns det nog ingen efterfrågan på just pyramider) tempel, kyrkor, slott osv . Visst blir man imponerad av det arbete och den talang som ligger bakom vissa konstverk och att människor så lång tid efteråt fortfarande beundrar dem. Det är kvalitet, det!

  3. Anna skriver:

    Det är trist det där att guider ALLTID talar för mycket och för länge, det gör att man inte vill anlita någon. Jag själv gör det aldrig när jag går på muséer med mina sfi-grupper, de skulle varken orka höra eller förstå tror jag.

    • Britta skriver:

      Ja, det blir lite för mycket av det goda. Ett plus att man slipper stå i en kilometerlång kö, men det kanske hade varit bättre ändå. Man vill gärna ha sina egna intryck och strosa i sin egen takt.

  4. Ewa. skriver:

    Vilka fantastiska målningar =D Finns en restaurang i gamla stan i sthlm som heter Michelangelo som har sådana målningar i taket också =D Kraaam

    • Britta skriver:

      Jag tror faktiskt att Stockholm är mysigare än Rom – och finns dessutom Michelangelo där också så tror jag nästan hellre att jag åker dit nästa gång..Kram Ewa!

  5. Annica skriver:

    Klokt sagt! Vilken fin blogg du har, älskar Umeå så här ska jag läsa mer.Kram på dig

  6. Arrami skriver:

    …härligt inlägg och så sant, han var nog arbetsnarkoman den gode Michelangelo!Men vi skall vara tacksamma över allt hans slit…han gav verkligen världen många fina gåvor!Må gott! 😉

    • Britta skriver:

      Tack för det:-) – precis de ord jag behöver idag…Ja, det är svårt att förstå att det finns/funnits sådana talangfullt, genialiska människor…Må så gott själv!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s