En morgon i månens sken…

När jag sitter i bussen på morgnarna går tankarna som de vill. Jag orkar inte ta tag i dem, utan de får komma och gå. Imorse var månen full, stor och gyllene orange. Den vilade på de mörka trädtopparna. Jag fylls av något, kanske hopp, när jag ser vackra ting; det finns en värld bortom skjutgalna idioter i Malmö, det finns en värld bortom de som hyllar krig och det finns en värld bortom det liv som leks på TV och som vi själva ibland också inte kan låta bli att delta i. Ni vet, ”den som sig i leken ger – den får leken tåla”. Livet en lek, ett skådespel, en scen som kan dekoreras med vad som helst.  

Den lyckliga familjen, den lyckliga singeln, den lyckliga konstnären, den lyckliga – ja, fyll i vad som helst. Lyckan är det som alla vill ha. Lyckan kommer, lyckan går, den Gud älskar lyckan får. Jo, den kvällsbönen läste jag varje kväll för mig själv när jag var liten. Den Gud älskar lyckan får….ännu ett lyckobudskap från människan. Det hade varit bättre om man beskrivit vad man menade med just den raden och inte en utslätat fras, utan en definition om vad lycka kan vara och vad den innebar om Gud verkligen älskade den lilla tultan.

Små barn är inte lyckliga. Åtminstone inte små flickor. Hur små pojkar känner det har jag ingen aning om, men små flickor tror till att börja med att alla människor är lika värda. Åtminstone gjorde jag det tills jag började att se, förstå och dra slutsatser. Nej, lyckan var att sitta ute i solen. Jag var ett solskensbarn. Allra lyckligast var jag när jag bakade lerkakor. Ensam. Jag gjorde precis så stora kakor som jag ville ha. Jag torkade dem precis så länge som jag tyckte var bäst och jag slängde dem – när jag ansåg att nya kakor skulle bakas.

Just den lyckan plockar jag fram ibland. Det kan hända när jag går in i mitt jobb, grottar ned mig, ser lösningar och tror på dem. Jag är övertygad om att min skapelse är den bästa och jag kämpar för den. Jag tror på min förmåga att göra det som är rätt. Lyckan kommer när orden flyter, tanken svindlar och jag återigen ser, förstår och drar nya slutsatser. 

I vilken kultur du än befinner dig i, det må vara familjen, arbetet eller platsen du bor på, så är aldrig gruppens kultur större än din egen. Det är människans uppgift att värna om den plats inom en som ger lycka och utveckling. Om du växer i den kultur du befinner dig i – har du hamnat rätt. Krymper du – har du hamnat fel. Tillåts du inte att växa som människa, måste du tillåta dig själv att växa ändå. Ibland medför det att du måste gå vidare. Inte för att jaga lyckan, den är bara glimtar, utan för att ge dig själv credit som människa. 

Ja, så tänkte jag – en morgon i månens sken…     

Annonser

Om Britta

Jag tycker om ord. Formulera ord. Skriva ned min tankar om livet. Det liv som jag aldrig helt kommer att förstå. Jag försöker bara göra det lite mera förståeligt. Genom att skriva. "I like words. Formulate words. Writing down my thoughts about life. The life that I never will completely understand. I just try to make it a little more understandable. By writing."
Det här inlägget postades i Okategoriserat. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till En morgon i månens sken…

  1. Andromeda skriver:

    Det är fina tankar om lycka du skriver om. Själv har jag inte några särskilda minnen av lycka att plocka fram när jag behöver. Många gånger har jag tänkt på att lyckan är något jag oftast bara känt under väldigt korta ögonblick. Det är kanske därför jag inte har några minnen att plocka fram… Jag önskar dig en fin helg!Kram

    • Britta skriver:

      För mig är lycka att vara ett med ett skeende. Samhörighet, det behöver inte vara en människa, utan en plats eller något man gör. Jag önskar dig också en fin helg! Kram

  2. Madonnan skriver:

    Så fint och klokt du tänker…Kram o ha en bra lördag!

  3. Deckargunnar skriver:

    Månen inspirerar ofta till fina tankar..trevlig helg!

  4. Ewa. skriver:

    Massor av lördagskramar till dig hoppas du har det super mysigt =) Och ditt inlägg är som alltid så fint skrivet och tänkvärt =) KRAAM

  5. Lindalou skriver:

    Så vackert och tänkvärt. Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s