Alla har nog på sig "offerkoftan" – ibland…

Kommunikation – denna svåra, ädla konst som vi ständigt tränar oss i. Vitsen med kommunikationen är att nå fram; med sitt budskap, ta emot information, väcka känslor och nå en annan människa. Vi är ju små öar i denna vindpinade skärgård av miljoner människor som söker sitt. Alla frågar sig: Var är kärleken, var är min vän, var finns min plats i detta brusande hav? Hur ska jag hinna med att göra det som är mitt?

Och så går dagarna. Här pratas det mycket om ”offerkoftor” ett negativt, lite respektlöst laddat ord om de människor som kanske inte haft det så lätt i sitt liv och som måste få uttrycka det. Om jag inte minns fel läste jag ordet första gången i en bok av Mia Thörnblom. Nej, man ska inte ta på sig ”offerkoftan” för om man inte passar sig är det lätt hänt att denna kofta förvandlas till en ”martyrkappa”. Och allt handlar väl egentligen om att trots törnar i livet försöka se framåt, göra det man kan, kämpa och inte låta sig nedslås alltför mycket av motgångar.

För motgångar kan man räkna med. Vi föds till original och blir kopior sägs det, med all rätt. Vi är små  personliga underverk när vi slår upp våra små blå, men när åren kommer och vi ska jämföras mot varandra så nöts det vi visste när vi var små, så sakteliga bort.  Du är inte längre unik, du måste anpassa dig för att duga i människoflocken. Du måste bli en normalmänniska enligt en standardiseringsnorm. Våra värderingar skiljer oss åt. Vi är födda i olika miljöer och hur det än är så bär vi med oss den kappsäcken ut i livet. För en del är kappsäcken tyngre än för andra. För en del har aldrig kappsäcken varit tung att bära, utan någon annan har burit den åt en.

Så vi går ut i livet, beblandar oss och förvånar oss ständigt över de andra, oliktänkande varelserna som verkar komma från en annan planet. Och har man bildat sig en uppfattning om en annan – så är det svårt att ändra på den, men under ytan finns vanligtvis mycket mera, för vad vi ser är bara frontfiguren, den människotyp som  anpassat sig för att smälta in lite bättre. Och någonstans måste tankarna få luftas, den människa som inte får plats i livskostymen få blomma ut. 

Nej, jag gillar inte uttrycket ”offerkofta”, lika lite som jag gillar ord som sveper runt och effektivt etiketterar människor för etiketten stämmer inte alltid med rollen som spelas. Wysiwyg – what you see is what you get – om det ändå hade varit så enkelt, men vi döljer våra inre så gott det går. Prova göra en sak annorlunda än vad du brukar och omgivningen kommer bekymmersamt att rynka på ögonbrynen och säga: Vad ovanligt, det där är inte du. Inte jag? Jag som bär hela världen i min famn, som tänkt miljoner av tankar, tänt stjärnorna på himlen och skrivit de mest fantastiska dikter. Jag som svävat i stjärnglitter och gått i mörka skogar. Jag som sovit under bar himmel när jorden var min säng. Jag som bär mitt liv inom mig…

Livet kan vara svårt och livet kan vara lätt som en sommaräng. Jag försöker plocka blommor. Jag lyckas inte alltid, eller så blir det en maskros eller en brännässla i buketten. Jag som älskar blåklint och prästkragar, freezia och tulpaner. Jag binder min livsbukett, en bland alla andras. Sitter och luktar på den ena efter den andra och försöker komma på vilken som har den ljuvligaste doften eller är vackrast. Jag ser mig i spegeln och blomman för dagen – är jag…      

Annonser

Om Britta

Jag tycker om ord. Formulera ord. Skriva ned min tankar om livet. Det liv som jag aldrig helt kommer att förstå. Jag försöker bara göra det lite mera förståeligt. Genom att skriva. "I like words. Formulate words. Writing down my thoughts about life. The life that I never will completely understand. I just try to make it a little more understandable. By writing."
Det här inlägget postades i Okategoriserat. Bokmärk permalänken.

18 kommentarer till Alla har nog på sig "offerkoftan" – ibland…

  1. Tant Otto skriver:

    Bra inlägg tumme!!

  2. Madonnan skriver:

    Tumme förstås. Mycket tänkvärt och så fint att vara en blomma för dagen – alla dagar!Kram o ha en bra söndag

  3. Leo Beata skriver:

    Det är lätt för en specialdesignad, svindyr kashmirkofta att se ner på ”offerkoftan” – nopprig, sliten, småkall och med dålig passform… Ibland måste vi ta dom koftor som finns för att inte frysa ihäl på stört!Gillar inte heller det begreppet ”offerkofta” står för, det trycker ner redan nertryckta istället för att lyfta upp…

    • Britta skriver:

      Jag håller med dig – ”offerkofta” är ett slags nedlåtande ord som trycker ned istället för att vara upplyftande. Ord kan vara laddade med olika saker, positiva eller negativa. Offerkofta är ett klart negativt uttryck…Jag tänker i alla fall ta på mig min noppiga fleecejacka snart och gå ut på en promenad:-)

  4. Bokmalen skriver:

    Kram och tumme för både vackra och kloka ord.

  5. erviluca skriver:

    Ja, min är på nu…. Däremellan hänger den i garderoben….och väntar till nästa omgång….Värre är det för dom där den vuxit fast….och nästan börjar mögla och luktar illa….Uäck!

    • Britta skriver:

      Det kan vara skönt med ett ombyte ibland! I viss mån är vi alla offer, på ett eller annat sätt, inför olika omständigheter som vi inte kan rå på – men att försöka tänka i andra banor är aldrig fel:-)Men, ordet som sådant har jag lite svårt för…

  6. Arrami skriver:

    …vackra, kloka ord och ingen äng är komplett om där inte även växer tistlar, brännässlor…;-)Jag avskyr ordet, det är så extremt nedlåtande!Kram.

  7. Lindalou skriver:

    Så vackert skrivet Britta. Jag skriver under på allt.Kram och tumme förstås

  8. Ewa. skriver:

    Kraaam och Tumme

  9. yrvaedret skriver:

    Oerhört vackert och klokt skrivet!*alla har vi offerkoftor hängandes i garderoben, vissa behöver använda dem nu och då, medan andra lite oftare*Tumme och en stor kram!

    • Britta skriver:

      Tack så mycket:-) Ja, så är det; man är olika i att behöva ventilera. Man måste få göra det. Det kan också vara ett sätt att komma framåt. Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s