Att inte se ut som "alla andra"…

Under hela mitt liv har jag fått kommenterar om mitt utseende. Nej, inte enbart positiva. När jag ser mig själv på foton kan jag tycka att jag inte är direkt ful, att jag ibland ser rätt så trevlig ut, men folk verkar älska att berätta för mig hur jag ser ut – som om jag inte själv skulle veta om mina tillkortakommanden. Jag skulle aldrig drömma om att  exv säga till någon att den är tjock, har röd näsa eller stora öron. Jag tror säkert att de också vet om hur de ser ut och vad är det för mening med det? Jag har därför också svårt för att uppskatta om någon säger något positivt – därför att den jag känner mig som – är inuti mig. Min utsida är bara utsida.

Ja, vad är normalt när man snart är 50 år?

Annonser

Om Britta

Jag tycker om ord. Formulera ord. Skriva ned min tankar om livet. Det liv som jag aldrig helt kommer att förstå. Jag försöker bara göra det lite mera förståeligt. Genom att skriva. "I like words. Formulate words. Writing down my thoughts about life. The life that I never will completely understand. I just try to make it a little more understandable. By writing."
Det här inlägget postades i Utseende och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

32 kommentarer till Att inte se ut som "alla andra"…

  1. Maria de Suède skriver:

    Ens utseende kan ju förändras pga brännskador, olyckor etc… Men insidan förblir densamma…Men man àldras ju och med àldern sà förändras ens utseende… Kramar

    • Britta skriver:

      Det sägs att det tar bara tre sekunder att bilda sig en uppfattning om en människa man träffar, därför är det ganska skönt att ”prata” på en blogg. Det är inte utseendet som är det viktiga – utan det som finns under ytan. Hoppas det är bra med dig Maria. Kram!

  2. Islin skriver:

    Hur ser ”alla andra” ut då? Det är en fråga i stil med ”vad är det att vara normal”.Vad anser du det är att se ut som alla andra?

    • Britta skriver:

      Med ”alla andra” menade jag ett medelutseende. Jag är ganska kort, därför får jag ofta kommentarer om hur kort jag är. Jag ser ganska ung ut och därför får jag ofta höra det också. Jag vet om allt det där och behöver inte höra det av andra…

  3. knaskorken skriver:

    Det är vi säkert många som upplevt. Jag får alltid kommentarer om hur jag ser ut som den eller den eller är lik/olik mina systrar och fan och hans moster. Ingen har någonsin sagt att jag är lik mig själv och att jag duger som jag är…. så det har jag kommit på själv ;)Dessutom får jag ofta höra hur udda och annorlunda jag är… Jaha? Jag är fortfarande bara mig själv och det får räcka.Undrar varför somliga tycker att de kan få säga saker om vårt utseende och sådär? Jag känner inte dig, och jag lovar att jag nästan aldrig säger saker om andra :)tjing/märta

    • Britta skriver:

      Ja, jag har ju sex syskon, så jag förstår vad du menar:-) och lite annorlunda och udda, ja, det också. Nej, jag förstår inte heller vitsen med att berätta för folk hur de ser ut – om det nu inte är snälla komplimanger!

  4. Islin skriver:

    Mhm,att jag är kort får jag också höra om mig själv hela tiden. Men jag vet inte om jag tycker det är ett tillkortakommande. Inte heller att se ung ut. Men jag tror ändå jag fattar vad du menar. Det är rätt tröttsamt att hela tiden få höra saker som man absolut inte redan vet, ens längd typ.

    • Britta skriver:

      Det kan bli lite tröttsamt ibland, men det var också annat jag menade med tillkortakommanden. Just att man är tvungen att kommentera. Människor har ju i regel en spegel hemma, så man vet själv hur man ser ut. (kul att du tittade in Islin:-)

  5. Anna skriver:

    Kan inte tro att detta är sant! Du är ju hur vacker som helst, har jag tänkt när jag tittat på bilder av dig.Såpass snygg att om jag inte visste om ditt goda inre numera skulle jag kunna tro att du var lite stöddig och aldrig fått känna på motgångar p g a ditt utseende.Men snälla – säg inte ”tack” nu, för jag vet att syftet med ditt inlägg inte alls var att fiska komplimanger utan att beskriva hur du har känt det. Och det känner jag väl igen. När jag var ”som snyggast” runt 16-20 och var lång och smal och hade ”fotomodellkropp” kände jag mig just – lång och smal. Jävligt lång och smal! Och ful. I högstadiet var det ju de lagom långa och lagom mulliga tjejerna med halvlångt permanentat hår som var populärast! Nu är jag över 40 och ser fullkomligt jävlig ut om man jämför med min slimmade ”fotomodellkropp”. Men känner mig ändå snyggare, även om jag verkligen fortfarande är djupt missnöjd…Kram och trevlig fredagskväll Britta!

    • Britta skriver:

      Jag har haft en del motgångar och saker som gjort mig väldigt ledsen och svårt att komma över. Det finns saker som sätter sig som taggar inuti en, men sår blir ärr och till slut kliar de och irriterar bara ibland. Nej, jag säger inte tack, men kanske att jag blir glad över vad du skriver! och inlägget var inte för att fiska komplimanger, nej.Du är jättesnygg Anna i ditt korta hår. Vissa människor är som skapta för kort hår och du är definitivt en av dem. Och jag menar det:-)Här är det sol idag och snart ska jag ge mig ut på stan med min dotter; hon ska agera smakråd! En skön lördag önskar jag dig. Kram!

  6. erick rondahl skriver:

    Varför suger vi eller jag åt oss det negativa och inte det positiva. Kan idag se när jag ser på gamla kort att jag var snygg som ung men hade bl.a av mina äldre syskon blivit intalad att jag inte var något.Komplimanger rann av som vatten på en gås, gick miste om så mycket. Idag vet jag att jag fick så mycket skit, av min omgivning, för att jag inte skulle tro att jag var någon. Det som skrämmer mig idag är att jag hade ingen självkänsla,var så kuvad. Det här har lärt mig på äldre dagar att kunna ge komplimanger till okända om det är något jag tycker om.

    • Britta skriver:

      Ja, tänk om alla människor hade supersjälvkänsla, vad mycket lättare allt skulle vara då. Ingen skulle vilja trycka ned någon annan, utan bara vara glad åt andras framgångar. Hoppas du får en fin dag!

  7. Deckargunnar skriver:

    Jag tycker som du att man kan hålla inne med kommentarer om man inte har nåt snällt att säga om andra människors utseende. Det är klart att alla vill se någorlunda bra ut men det är inte så jätteviktigt tycker jag.För min del är jag nöjd bortsett från att jag måste gå ner några cm på midjemåttet. Och det handlar mer tom att inte behöva köpa en helt ny garderob av kläder.Trevlig helg!

    • Britta skriver:

      Du ser väldigt trevlig och snäll ut och ibland handlar det helt enkelt om trivselvikt och kanske lite grann om beach 2011:-) En fin dag önskar jag dig!

  8. Arrami skriver:

    …känner igen detta med hur folk kommenterar utseendet, en del gillar det de ser andra tycker man är för lång och för smal…o.s.v.Vad folk missar är att utseende är extremt subjektivt, en ytligt vacker människa kan bli ful när man lär känna dem och tvärtom, en ”grå mus” kan bli det vackraste man mött. 😉 Vi styrs så oerhört av kemi och känslor när det gäller utseendet så allt landar i ett ointressant subjektivt tyckande.Däremot växer den verkliga skönheten ur de ord, den värdegrund en stor öppen själ avslöjar…via t.ex. de texter den skapar. Orden skapar glädjens leende möten och man njuter varje gång man nuddar vackra själars avtryck…som när man går in här och läser! ;-)Jag vet inte hur du ser ut, men vacker vet jag att du är! ;-)Ha en skön dag och skriv gärna än mer! ;-)Kram.

    • Britta skriver:

      Jag är så oerhört glad över att jag kan uttrycka mig med skrivna ord och jag känner mer att jag skulle behöva ta mig i kragen och komma ut i livet mera. Inte fundera så mycket utan bara ta livet för vad det är. Ja, skönheten och vad vi tycker om är högst subjektivt och ibland tänker jag på det du skrev en gång om skönheten hos en blomma. Inte mycket producerat som överträffar det sinnrika i naturen. Jag har haft en fin dag på stan idag, solen skiner och sommaren är äntligen på väg hit. Hoppas du mår bra!Kram

  9. Madonnan skriver:

    Det är verkligen bara ett skal…som omger ett inre. Ändå är det det man ser först. Men känslan – det är det viktiga; kemin mellan människor.Kram o trevlig lördagskväll 🙂

  10. yrvaedret skriver:

    Det första jag lade märke till när vi sågs i vintras för en AW var att du var kortare och smalar än jag trodde.Sen lade jag märke till din charmiga tand, ditt underbara lättsamma sätt när vi pratade. Du hörde mig och du ställde massa frågor som fick mig att stanna upp och tänka efter två varv extra. Det uppskattade jag verkligen.Jag har inte svarat på ditt meddelande än, men självklart ska vi försöka ses en till gång. And next one is on me!Kramar så här en torsdagsfm.

    • Britta skriver:

      Jag tror jag har en superkänsla för vad människor tänker och kanske läser andra mig lika bra. Du verkar vara en mångfacetterad människa, med många kloka åsikter och då är det väldigt intressant att lyssna. Tyvärr är jag inte så bra på att öppna upp mig själv, men det har något med uppväxt och miljö att göra. Men tänker, det gör jag nästan jämt…Kram! Hoppas allt är bra med dig!

  11. yrvaedret skriver:

    Det korta samtal vi hade visade iaf på den egenskapen hos dig, du verkligen zomade in mina känslor och tankar, sen ställde du så bra frågor.Vi blir ju formade av vår uppväxt och miljö, det kommer fler gånger!Kramar

  12. cocoon skriver:

    jag har i hela mitt liv fått kommentarer om hur extremt blek jag ärnu bryr jag mig inte längre men fy vad jag har varit trött på att höra det från alla människor

    • Britta skriver:

      Ja, det är ju svårt att ändra grundläggande saker, men blekhet anses vara ett stort mått av skönhet i vissa kulturer och det kanske är det du är – blek och skön:-) Ha det gott!

  13. Andromeda skriver:

    Jag har ofta fått kommentarer om mitt yttre. Dock aldrig några negativa. Det är otroligt trist att de flesta människor bara ser det yttre. För mig är det den jag ÄR som är det viktiga inte hur jag ser ut…Kram

  14. En Sekund skriver:

    Ens utseende är väldigt privat även om man såklart syns. Jag tycker att man ska vara försiktig med att kommentera någons utseende. Man vet aldrig hur det kan tolkas av den som tar emot kommentaren.

  15. Lindalou skriver:

    Jag har hela mitt liv fått höra att jag ser ledsen ut. Stora sorgsna hundögon. Och det ha inte alltid varit så kul att få höra att man ser sur ut. Sedan hade jag lätt för att rodna som yngre och vissa kommenterar det med ett flin och jag har alltid tänkt att de måste vara något fel på människor som så öppet kommenterar andras utseende på negativa sätt.Å andra sidan har jag ofta fått höra positiva kommentarer med och det är roligt förstås.Du är vacker Britta.

    • Britta skriver:

      Tack snälla:-) Visst är det trevligare med positiva kommentare…Du är snygg och lite cool sådär… Tur att vi är olika – det skulle ju bli ganska enahanda annars. Kram! Nu är det Eric Saade…

  16. Bokmalen skriver:

    Vad är det som driver folk till att kommentera andras utseende rakt ut? Det där har jag aldrig förstått mig på. Jag tycker att det är rent ut sagt oförskämt!!! och oerhört sårande. Nej, har man inget snällt att säga så borde de lära sig att knipa igen. Folk verkar tro att det är OK – ”jag säger bara som det är” och vem har bett dem det? tänker jag.Jag skulle aldrig för mitt liv komma på att göra det, i fall det inte var något positivt då vill säga. Jag tänker alltid hur vackra människor är när de har ett vackert inre. För till o med den allra vackraste människan i världen blir ful som stryk om deras inre är elakt och småaktigt.Kram

    • Britta skriver:

      Ja, varför gör man det? På något sätt är man alltid något i förhållande till andra. Det här med ”ärlighet” och att ”bara säga som det är” kan ju lätt missuppfattas:-)Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s