Sitter och kopierar alla mina gamla inlägg från AB-bloggen i ett Word-dokument. Solen skiner, det är varmt och jag kunde väl hitta på något annat. Men, nu då jag har kommit ändå fram till februari 2009 och har gått igenom ett antal nyårsaftnar, resultat i Eurovision song contest och semesterbilder, så tror jag i alla fall att man utvecklar sitt skrivande ju mer man skriver, eller blir man låst i sitt sätt att skriva? Formen, texten, flödet – är det bara same, same, but different. Kan jag gå utanför ramarna, utveckla mitt skrivande, tänka annorlunda?
En gång skrev jag om Dr Phil och en av hans kommentarer: ”Du måste inse att det finns lika många åsikter som rövar”. Då kanske jag tyckte att jag gick utanför mina ramar. Inga kommentarer. Eller när jag i januari 2009 skriver ” Annars är just förändring det enda vi med all säkerhet vet kommer att inträffa. Ofta märker man inte av den förrän den är gjord. Förändring är en process, vi går vidare. Utvecklas, blir äldre och klokare. Plötsligt inser man att man börjat vakna klockan fem på lördagsmorgnarna. Man brygger sitt kaffe och läser morgontidningen i godan ro och har inte planerat ett endaste dugg…” då blir jag mörkrädd, för vad har hänt sedan dess?
Alla dessa funderingar jag bär på och inte riktigt kan kanalisera: ”Vi har väl alla varit där, i lyckorus eller i sorg och förtvivlan; med lite inlevelseförmåga förstår man ändå – hur det känns. Att fråga hur det känns är ibland ett intrång i en människan liv. När sorgliga saker inträffat. När gråt och desperation ligger på lur. Ja, hur känns det?”
Eller när jag försökte slå ett slag för Jokkmokk, med text från deras kommuns hemsida; ja, fråga mig inte hur jag kom på det: ”Alla borde någon gång i livet få förmånen att bo i Jokkmokk. Närheten mellan människor präglar vardagen och brottsligheten är låg. Det där med långa avstånd mätt i mil är ingen stor sak, om man vill är man i Stockholm på mindre än tre timmar. Kommunicerar med resten av världen gör man med optiskt bredband även från många av de mindre byarna. Att veckopendla tvärs över landet är heller ingen omöjlighet. Det ligger sanning i påståendet att världens
centrum är precis där man befinner sig.” Nej, ingen tog till sig Jokkmokks storhet.
Jag är inte större än så här. Bara same, same, but different…
Brittas Betraktelser 
Jag sliter som ett djur jag för att rädda min bloggar =0)
Ingen dag på latsidan här inte …
Hemikram
Just nu är jag glad över att bara ha en blogg. Det är ganska mycket jobb med det här, men samtidigt rätt så kul att gå igenom gamla inlägg. Gamla minnen poppar upp, foton, YouTube-klipp. Jag har insett nu att min favoritlåt är Carrie med Europe. Miracle of love med Eurythmics smäller också ganska högt…
Jobba på nu! Kram
Jag har bara alla mina inlägg på min WP-blogg numera. Inläggen på AB har jag börjat radera. Vet inte om jag skulle ha orka att kopiera allt. Du har iaf haft något att göra under din lediga dag 😉 Önskar dig en fin kväll!
Kram
Jag har promenerat också, men faktiskt bara haft en dag utan krav. Så skönt det är. Det var riktigt fint väder också, det känns att sommaren är på väg. Önskar dig också en fin kväll. Kram!
Låter klokt att spara dom någon mer stans än på bloggen , men jag vet inte om jag är redo att se alla ännu många innehåller så mycket smärta från en jobbig konfliktfylld tid !
Tycker du är bra på att skriva dina inlägg är väldigt talande man får en bild när man läser dina texter om hur du menar och det är underbart som att läsa en riktigt bra bok när man får ansikten på personer och ser platser i sin inre syn =)
Kraam och hoppas du hann ut i solen jag var ner till stranden förut en kortis var rätt skönt !!
Vilken fin feedback! Jag är lite sugen på att göra något mer med mina fem års blogginlägg – jag får se hur det bli med det. Det kom några tårar när jag gick igenom några av inläggen.
Det var jättehärligt väder idag när jag promenerade. Sol och varmt.
Du är så snäll Ewa…hoppas du har det bra på din fina ö. Kram!
Jag har bloggat sedan sommaren 06 och kan ibland tycka det är synd jag inte har kvar alla inlägg men samtidigt känns det skönt, jag är inte på långa vägar samma person idag så det är nog bra att inte kunna läsa hur man tänkte och tyckte då!
Du får göra en bok av alla inlägg det är ju modernt tydligen 🙂
Ja, det skulle vara kul att göra något av det, jag får göra en book-on-demand och ge den till mig själv när jag fyller (50). Jag tränar på att skriva siffrorna…
Det är kul i alla fall att skriva av sig lite och när man börjat är det svårt att sluta. Kram!
Det måste vara ett riktigt slitjobb när du har bloggat så länge. Jag kanske tar efter din idé. kramizar
Än så länge är det bara en idé – men kanske blir det så.
Ja, du får göra likadant. Ha det så gott Sarah!