Sitter ute på bron…

Det är en underbar kväll. Jag kan inte få nog av sommar och värme. Här sitter jag med min sambo. Han är en eller säger man kanske ett teknikfreak. Jag kan fråga honom om allt som rör dator och övrig elektronik. Han har en sprillans ny kamera i sin hand och en bruksanvisning på 42 sidor. Han är en sån som läser bruksanvisningar och sedan kommer ihåg allt vad som stod där.  Jag har ett administrativt arbete och mycket av det jag kan och gör baseras på trial and error och error and trial – jag älskar mitt arbete och faktum är att jag kan saker som inte han kan.

Jag har många gånger funderat på vad intelligens är; kanske för att jag ibland känner mig ointelligent, men jag tänker också att jag kan saker som inte alla andra kan – jag menar, hur många är det egentligen som förstår vitsen av att lukta på regn? och är inte det den yttersta formen av intelligens, att förstå sin litenhet, men ändå kunna njuta av det som intelligensen ger oss? Doften av regn…

Jag tänker också på att det aldrig är för sent – utveckling pågår ständigt och om jag inte riktigt kommit upp till min utvecklingsplatå ännu, så finns det tid för det senare i livet. Jag har insett att jag kommer aldrig att bli inne, för jag vet inte vad det är; nej, jag har aldrig förstått mig på att vara på det viset. Det har heller aldrig varit mitt mål i livet. En människa bland andra människor. Snart fyller jag  50 år – så ung och barnslig utanpå, samtidigt så gammal inuti, som jag alltid har varit. Det känns som om jag har levat i 200 år och samtidigt är nyfödd – så stor lust har jag att leva och att utvecklas. Jag älskar verkligen livet…

 

Annonser

Om Britta

Jag tycker om ord. Formulera ord. Skriva ned min tankar om livet. Det liv som jag aldrig helt kommer att förstå. Jag försöker bara göra det lite mera förståeligt. Genom att skriva. "I like words. Formulate words. Writing down my thoughts about life. The life that I never will completely understand. I just try to make it a little more understandable. By writing."
Det här inlägget postades i Livet och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till Sitter ute på bron…

  1. Jag skriver:

    Doften av regn är underbar. Och doften av nyklippt gräs. Igår köpte jag plantor för att göra en doftplantering till pergolabordet: rosmarin, lavendel och citrontimjan. Ska bli spännande att göra i ordning den!

    När jag var ung, trodde jag att jag bara skulle fylla på och fylla på med kunskap. Vad förskräckt jag blev när jag upptäckte att det läckte i min hjärna eller så är locken för sorteringsfacken tröga! Men det är klart, man lär så länge man lever, förhoppningsvis. Jag har ju just lärt mig hantera en blogg, men det var inte så svårt om man bara läser innantill och prövar.

    • Britta skriver:

      Det är inte mycket som slår doften av nyklippt gräs, jag håller med dig. Vad härligt att ha en doftplantering! Jag har ockå en väldigt liten med rosmarin, mynta och några andra kryddväxter. Skönt att höra att fler har problem med sorteringsfacken:-) Det är nog bara naturligt att det blir så med tiden. Hoppas du har en fin dag!

      • Jag skriver:

        Doftplanteringen blev jättebra och nu kan jag sitta vid bordet och ta på växterna och få en doftpust. Behöver bara en planta till, undrar vad jag ska köpa? Jag har en stor vildvuxen plantering med oregano, citronmeliss, gräslök och lite annat, men den finns inte vid sittplatsen, därför denna lilla zinkbalja på bordet.
        Detsamma till dig, Britta!

  2. Annica skriver:

    Men så bra skrivet av dig. Vi är alla intelligenta på olika sätt och det är väl bra att vi alla är duktiga på olika saker.
    Och ibland känner jag mig som fem år och ibland som hundra och det är väl härligt att det kan växla så och att man inte alltid är på samma sätt dag ut och dag in, år efter år…..
    Gud vad jag svammlar hehe, ha en fortsatt bra dag i värmen, det blev ingen Umeåresa för mig i helgen….
    kram

    • Britta skriver:

      Det är galet varmt här – skuggan är inte så dum ibland:-) Vi startade dagen med en promenad innan värsta hettan och sedan veckohandling. Jag gjorde en sallad till lunch med ungsstekt lax och ångkokt sparris och morötter och lite annat smått och gott. Nu känns det som om jag skulle kunna sova ett par timmar:-)

      Hoppas du har det skönt i värmen! Umeå får du ta någon annan helg då…
      Kram

  3. Tant Otto skriver:

    Intelligens är väl att förstå att ingen är intelligentare än någon annan… man är bara den man är, på olika nivåer och där man är får man utvecklas utifrån…det är intelligent att leva i nuet och bara lukta på regn eller på blommorna..då är man som mest levande. Kroppen är ett skal vi lånar och själen, vi, finns inuti…den blir inte äldre med tiden …det är bara så att vi får lära oss leva med skalet och dess krämpor…och hålla ungdomen i oss levande.
    Nu svamlar jag men jag tror du förstår hur jag tänker.
    Jobbar ju med äldre och ser många ”unga” som går i gamla skröppliga kroppar..många är som de var i unga år i sitt sinne…om de nu för vara klara i knoppen vill säga…
    Kraaam och ha en trevlig helg

    • Britta skriver:

      Vilken fin kommentar och så sann. Att kunna uppskatta nuet och leva i ögonblicket och alla åldrar bär vi inom oss…
      Jag kan tycka synd om äldre människor ibland, de blir lite osynliga, men behoven är fortfarande desamma. Om sinnet är ungt så underlättar det nog.
      Ha en fortsatt fin dag och trevlig helg och
      Kram!

  4. Andromeda skriver:

    Din inställning till livet är verkligen underbar! Hoppas du får en fortsatt skön dag 🙂
    Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s