Någonstans föds känslorna…

kanske är det bara kemi

något i hjärnan
ett hormon
blockerat
eller oblockerat

allt är så logiskt
ingenting
kvar åt fantasin

nej, ge mig en dos
oxytocin
vasopressin

och allt känns
plötsligt
futtigt och armt

inte
kärligt och varmt

kemi i all dess ära
men jag hade hellre
lyssnat på
orden
kära, kära…

Annonser

Om Britta

Jag tycker om ord. Formulera ord. Skriva ned min tankar om livet. Det liv som jag aldrig helt kommer att förstå. Jag försöker bara göra det lite mera förståeligt. Genom att skriva. "I like words. Formulate words. Writing down my thoughts about life. The life that I never will completely understand. I just try to make it a little more understandable. By writing."
Det här inlägget postades i Okategoriserat och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Någonstans föds känslorna…

  1. arrami54 skriver:

    …visst är känslan härlig och det finns t.o.m. de som blir förälskade i att vara förälskad…så det är nog också sunt att vara medveten om kemin, oxytocinet m.m..
    …kärlek är av goda, men blind kärlek är farliga saker! Livsfarliga! 😉

    Kram. 🙂

    • Britta skriver:

      Så sant så!
      Jag läste en artikel i DN från 2009 och att kärlekens kemi sitter i hjärnan och att människan och präriesorken har rätt så lika känsloliv. I förra veckan lyssnade jag på radion och Spanarna, med ämnet ”Bananflugor”. Om jag inte minns fel så har människan och bananflugan också en mängd likheter. En bananfluga kan få njursten. Där ser man. Man är lik en bananfluga och en präriesork. Känns helt ok. Fast, hade varit lite roligare om djuren varit svan och hind…:-)
      Kram!

  2. arrami54 skriver:

    ”…kärlek är av godo” …skall det stå! 😉

  3. mariadesuede skriver:

    Min ungdoms musik…

    Ja, känslorna föds i hjärnan, men det är mer poetiskt att säga hjärtat…

    Kärlek, även om det är kemi, en underbar känsla att vara kär…

    Örnkramar ♥

    • Britta skriver:

      Och musiken håller än idag:-)

      Kärlek upphör nog aldrig att fascinera människan – det är ju våra djupaste behov; att älska och bli älskad.

      Kram Maria och Glad Påsk!

  4. Filosophia skriver:

    Ja det är onekligen något speciellt med kärlek och förälskelse- Lite tomt när man inte känner så där intensivt men samtidigt kan man ju inte gå omkring och vara förälskad hela tiden. Det hade inte funkat så bra 😉

    Fint du skriver vännen!
    Kram

    • Britta skriver:

      Jag tycker det är så häftigt att vi är skapta att kunna känna på det viset. Det är som om dörrar till nya rum öppnas. Ungefär som då jag fick barn, då tänkte jag: jag visste inte att det här är livet…som om ett draperi dragits undan och man fick vetskap om något som man inte vetat om förut.
      Tack! och kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s