Jag tänker mycket på min syster…

Hon som lämnade oss i försommarens skira grönska. Kanske är det en fin tid att somna in. Saknad kapslas in i allt praktiskt som jämt måste göras och ibland undrar jag vem jag lever för – var får mina saknader och känslor plats. Inte är jag unik, det är nog mänskligt att fundera. Alla sår av saknader – vad gör jag av dem? Stiger upp, åker till jobbet. skrattar och är den jag är. Allt bär jag inom mig. Livets villkor. Tro, hopp och kärlek. I kärlek finns alltid saknad. I hopp alltid rädsla. I tro alltid tvivel. Allt är dubbelt. Ingenting är självklart. Jag finns här och nu. Här och nu.

IMG_0142

6 tankar på “Jag tänker mycket på min syster…

  1. Jag tror att det är så här Britta. Vi har ett rum i hjärtat där vi gömmer våra sår och saknader och sorg och känslor. Ibland så blir det trångt i det där rummet, något pockar på att komma ut och som varm luft som stiger uppåt så kommer saknadssår och sorg ut som tårar och ord och tankar och längtan.
    Kram

  2. Ja det blir en jobbig jul…. men vi får försöka ha dem i ljust minne i hjärtat. Man liksom bara är, gör det man skall, allt praktiskt osv men så skall man fråga något, man tar mobilen och skall ringa, gå in på kontoret och säga att det är kaffe…. men han är borta och det drabbar hårt emellanåt och det kommer när som. Man kan inte springa från sig själv och kapsla in för mycket för det kommer ändå upp till ytan. Kram, hoppas att det blir en fin jul trots allt. ♥

Lämna ett svar till suttecity Avbryt svar