Jag tar Chopin i handen…

Det finns något så ljuvt, outtalat hoppfullt i Chopins Nocturne Op.9 Nr 2 att jag nästan inte kan beskriva det. Som en lätt fjäder som hamnat på en vit fönsterbräda vid ett öppet fönster med en fladdrande spetsgardin – en solig, lättjefull sommardag…allt kan egentligen hända…

Annonser

Om Britta

Jag tycker om ord. Formulera ord. Skriva ned min tankar om livet. Det liv som jag aldrig helt kommer att förstå. Jag försöker bara göra det lite mera förståeligt. Genom att skriva. "I like words. Formulate words. Writing down my thoughts about life. The life that I never will completely understand. I just try to make it a little more understandable. By writing."
Det här inlägget postades i Okategoriserat och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Jag tar Chopin i handen…

  1. Jag skriver:

    Du har så rätt, jag ser samma bilder, men lägger till en parallell bildserie med tåspetsskor.

  2. arrami54 skriver:

    Underbar musik, hoppfull och lekfull…;-) Man är trött på vintern nu och längtar efter vårfåglarnas sång och lite sol…även här nere är det vargavinter!

    • Britta skriver:

      Det är lite grått och trist, men imorse kvittrade en fågel när jag öppnade ytterdörren och för var dag blir dagen längre och längre! Snart är det vår…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s