”Biggest loser” skulle nog aldrig hamna i ”öppet arkiv”…

Jag vet inte vad det är – kanske är jag gammalmodig eller så är jag bara trött på tävlingarna. Fast det finns tävlingar och sedan finns det tävlingar. De flesta är väl rätt så ok; när det gäller tävlingar i mat så kan man faktiskt lära sig något – men sedan finns det tävlingar där det förlorande laget ska rösta på vilken deltagare som ska åka ut från det egna laget och samtidigt motivera varför.

Jag tittade på slutet av Biggest loser ikväll och upptäckte att jag satt och skruvade obekämt på mig. Fem deltagare sitter i rad på var sin pinnstol och från dörren och in i rummet har för att skapa lite dramatisk spänning, några upphöjda neonlysande markeringar lagts ut. Nu kommer de in, de två där en snart ska röstas ut. De båda tjejerna håller varandra i hand och gråter båda två. En 22-årig tjej har gått ned 10 kg på två veckor och behöver så väl stöttningen för att komma vidare i sin viktminskning.

Personerna på stolarna verkar tycka att hela situationen är jobbig. Framför sig har de små bord med fat och kupor över där de sedan ska lyfta på lock efter lock och visa vilka namn som står skrivna därunder. På sidan står en slimmad Kristin Kaspersen i svart kavaj och är bara sådär stajlad och snygg. Kontraster förstärker alltid.

Ja, en av dem åkte ut. Man blir ledsen, gråter och innan allt det här har ägt rum har man fått väga sig inför alla andra. Och det känns som om jag sitter och smygtittar på något som skulle ha kunna gjorts annorlunda, kanske på samma plats, men med ett annat upplägg och utan TV-kameror. Jag läste att SVT utökar sitt ”Öppna arkiv” och till min glädje fanns serien ”Lära för livet” där. Det är ändå något visst med teater. Jag tycker människor som ställer upp i Biggest loser är extremt modiga. Jag önskar att alla av dem lyckas – men finns den chansen när hela Sverige inte längre bara bakar och bygger hus utan även finner spänning i människors förtvivlan för att slippa bli en ”biggest loser”…

Annonser

Om Britta

Jag tycker om ord. Formulera ord. Skriva ned min tankar om livet. Det liv som jag aldrig helt kommer att förstå. Jag försöker bara göra det lite mera förståeligt. Genom att skriva. "I like words. Formulate words. Writing down my thoughts about life. The life that I never will completely understand. I just try to make it a little more understandable. By writing."
Det här inlägget postades i TV och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till ”Biggest loser” skulle nog aldrig hamna i ”öppet arkiv”…

  1. arrami54 skriver:

    Seriöst, finns det ett sådant TV-program?

    Hoppas allt är väl med dig och att våren nått dig! 😉

    • Britta skriver:

      Det är bra! och våren är faktiskt på väg – åtminstone håller snön på att smälta bort. Hoppas det är bra med dig också!

  2. imsy skriver:

    Biggest loser, Lyxfällan och sådana program förstår jag inte hur folk kan medverka i. De tänker nog inte på att de för lång tid framöver kommer att ha omgivningens blickar på sig för att se hur de sköter sig när programmen är över. Vad de fyller kundvagnen i affären med för slags varor o.s.v. Det är bara att hoppas att de klarar den pressen och fortsätter sitt nya sunda leverne utan att hamna i sina tröstmissbruk igen.

    • Britta skriver:

      Det har blivit så närgånget. Det ska vara mycket känslor, dramatik, gråt osv. Lite cyniskt känns det som och sedan krävs det mer och mer för att det ska fortsätta vara intressant.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s