Vi gör vad vi kan…

Åkte bussen hem till Umeå igår. Några dagar i barndomshemmet föder alltid tankar – på livet i största allmänhet och vad att leva är. Att ingen kan uppleva livet på olika ställen samtidigt vet vi ju – man måste välja; exv att bo på en naturskön plats utan människor eller bland asfalt och höghus med människor. Vad innebär det egentligen att åka hem?

Jag satt i bussen med Aftonbladet i handen och läste om pastor Jim Brazzil som tröstat hundratals dödsdömda i staten Texas. Artikeln avslutas med Jims råd till människor, citat:

Livet är en gåva. Slösa det inte. Gottgör. Förlåt. Gå vidare.

Min 89-åriga mamma har haft semester från sitt äldreboende och fått tillbringa fyra veckor på landet, i sitt gamla hem. Med hjälp av tillsyn av mina systrar har det här varit möjligt. Nu är sommarlovet slut, sa hon igår, men vi sa att sommaren inte är slut – ännu finns fina dagar kvar…IMAG0653

Jag åkte hem med en liter hjortron som jag plockade bakom huset, tillsammans med min syster, svägerska och systerdotter. Alla tillsammans. Tysta, koncentrerade på att hitta de mogna bären. Jag plockar alltid alla – kartens färg slår det mogna bärets. Så igår när jag återvände till staden kokade jag sylt. Ett stråk av hemma i mitt kök…IMAG0658

Annonser

Om Britta

Jag tycker om ord. Formulera ord. Skriva ned min tankar om livet. Det liv som jag aldrig helt kommer att förstå. Jag försöker bara göra det lite mera förståeligt. Genom att skriva. "I like words. Formulate words. Writing down my thoughts about life. The life that I never will completely understand. I just try to make it a little more understandable. By writing."
Det här inlägget postades i Livet och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Vi gör vad vi kan…

  1. Jag skriver:

    Oh! säger jag. Hjortron. Så länge sedan. Borde kunna fixa det på nåt sätt. Tidigare var det alltid mamma som försåg oss. Nu har jag hört berättas att det visst finns hjortronmyrar neröver också. Måste måste undersöka.

    Det andra ”Oh!” utbrister jag för detta goda med er mor. Att hon har haft sommarlov hemma. Så fint när man kan hjälpas åt och ge sina kära gamla glädje.

    Sommaren är inte slut.
    Kram, Britta.

    • Britta skriver:

      Det verkar vara ett hjortronår i år – så chanserna för dig att hitta bären är goda:-) Mina systrar är otroliga…

      Nej, sommaren är inte slut ännu:-)
      Kram!

  2. arrami54 skriver:

    Ett vackert varmt och tankfullt inlägg…så typiskt Britta! 😉
    Nej, sommaren är inte slut, här nere smeker den oss med torr värme och vi behöver regn. Hjortron låter gott, själv får jag nöja mig med solmogna vita smultron, men det är inte fy skam.

    Hoppas du mår bättre än gott!
    😉

    • Britta skriver:

      Det är skönt med sommar. Sitter och lyssnar på Michel Thomas kurser i italienska och tittar på gamla fotografier och tänker på livet. Det är sånt man gör halvsju en fredagskväll:-) Sylten blev god. Fint att du tycker om mina inlägg. Allt gott till dig!

  3. kyrkis skriver:

    Hjortron finns i syd också, men inte i de mängderna. Vi hade ett ställe i min barndom, det blev ett par liter. Men i norr har jag plockat mer. Numer blir det köpt sylt. Gärna på marknader.

    Så gott för din mamma!

    AB:s serie om döden i amerikanska fängelser har jag också läst. Jag har nog alltid varit emot dödsstraff. Artikelserien bara bekräftade hur barbariskt det är. Men den amerikanska mentaliteten är mer hämnd och rättvisa. Vi är kanske mer fostrade till att tänka förståelse och försoning. Jag tror inte man kan sona ett avbrutet liv med att döda förövaren. Ingen kommer tillbaka för det.

    • Britta skriver:

      Det är flera år sedan jag plockade hjortron och i allt finns minnen. Jag gillar att göra sylt själv, för jag vill inte ha den så söt och då kan man bestämma själv hur den ska smaka.

      Min mamma har fått ha fina sommarveckor…

      Jag har alltid varit emot dödsstraff, för jag tycker inte att döda en människa som straff är den rätta vägen. Är man då inte på samma nivå som den som utförde brottet? Eller alla som döms till döden kanske inte är skyldiga.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s