Som det har snöat…

Nu är det vitt ute och en vecka kvar till första advent. Inga stjärnor i mina fönster ännu, men det blir så småningom. Först ska jag flytta och sedan blir det tid för lite julpynt och tomtar. Tiden går så fort och den här hösten har formligen rusat förbi.

Jag har börjat fundera på hur viktig miljön är för mig för att kunna skriva och vara kreativ. Att bara finnas i ett rum vilket som helst inte är nog, utan det måste vara ett rum som föder tankar. Böcker kan kännas levande bara genom att stå i en bokhylla, men de kan också kännas stängda om de finns i fel rum. Jag hoppas i alla fall att det är så och att min inspiration kommer tillbaka när jag har flyttat och har rum med högt i tak.

Människan måste ha en medfödd längtan efter saker som är vackra. Skönhet är balsam för själen. Det vackraste av allt är en eld, det näst vackraste en solnedgång, det tredje vackraste är glittrande vatten och det fjärde vackraste är en blommande äng. Är man född vid ett vatten, är det något man alltid kommer att sakna om man inte ser det från sitt fönster. Men jag ser allt inom mig, allt bär jag med mig…

Annonser

Om Britta

Jag tycker om ord. Formulera ord. Skriva ned min tankar om livet. Det liv som jag aldrig helt kommer att förstå. Jag försöker bara göra det lite mera förståeligt. Genom att skriva. "I like words. Formulate words. Writing down my thoughts about life. The life that I never will completely understand. I just try to make it a little more understandable. By writing."
Det här inlägget postades i Funderingar, Okategoriserat och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Som det har snöat…

  1. gunnardeckare skriver:

    Mörkt här i Karlstad också. Längtar att få sätta upp adventssakerna och se grannarna göra detsamma.
    Medfödd längtan till det vackra är en intressant tanke. Man kan undra hur mycket som är arv och som är milj. Kanske en blandning.

  2. Tant Otto skriver:

    Inga stjärnor eller stakar finnes i mina fönster heller ännu..de kommer nog upp på fredag då jag vakar ut. Det blir inte så mycket pyntat längre i juletid hos mig..jag är ganska sparsam med juleglittret. Less is moore hos mig.
    Min längtan till öppna landskap kommer alltid finnas med mig… har bott med vidunderlig utsikt i över 30 år. Nu ser jag in i ett stort bostadshus..tänk vad det kan förändras..så jag gör mina fönster så fina det bara går för att förvilla synen utanför. Jag vill inte leva bakom nerdragna persienner som så många andra gör här..
    Juleljusen lyser upp i mörkret ändå så det blir en i varje rum..
    Ha de gott!

    • Britta skriver:

      När jag åkte från jobbet idag så såg jag många adventsstjärnor, belysningar och röda gardiner i fönster och på balkonger Tur att vi har adventstiden när det är så här mörkt. Nästa helg ska jag också pynta litegrann!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s