De som tror att världen är deras att styra…

Läser en rubrik i DN att personalen på en skola på Östermalm i Stockholm är så pressade av föräldrars påtryckningar att de gråter på arbetet. Nu kunde jag inte fördjupa mig i ämnet eftersom jag inte är en prenumerant, men i det här fallet litar jag på rubriken och ingressen. Det finns människor som tror att de ska vara med i allt, lämna sina synpunkter och vara med i samhället, i stadsbyggande, i stort och i smått – som om världen skapades för dem och deras ätteläggar – enbart. Jag kanske bara är omåttligt lat, men reagerar ändå över att hela första sidan av ABs nätupplaga handlar om Melodifestivalen, trots rapporten om stora svältkatastrofer i Afrika och livet krymps ihop till en liten ljummen fyrkant.

När jag gjorde palt idag lyssnade jag på ett halvt öra på TVn som stod på i köket. Camping Queens. Ett av dessa otaliga lek- och underhållningsprogram som är som sockervadd. En tillfällig sockerchock följt av en hastig blodsockerdipp. Vuxna människor ska vara rejäla, några att fråga till råds och hålla i handen när åskan går – helt enkelt vara överlevare. Lekprogrammen är ett förakt för de tittare man tror sig underhålla; den skara som betalar sin TV-licens och tittar på kändisar istället för att själv gå ut och dansa.

Kanske har föräldrarna på Östermalm slutat att titta på TV och istället riktat in sig på barnen. Man har sina rättigheter nedärvda i generna och man påverkar. Och lärarna gråter och önskar att det återigen ska bli hippt att kolla på Bingo-Lotto…

Annonser

Om Britta

Jag tycker om ord. Formulera ord. Skriva ned min tankar om livet. Det liv som jag aldrig helt kommer att förstå. Jag försöker bara göra det lite mera förståeligt. Genom att skriva. "I like words. Formulate words. Writing down my thoughts about life. The life that I never will completely understand. I just try to make it a little more understandable. By writing."
Det här inlägget postades i TV och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till De som tror att världen är deras att styra…

  1. Jag skriver:

    Det är tufft att vara lärare nuförtiden. Jag tror som du att det handlar om att det går så fort och lätt att skriva en kommentar och trycka på SKICKA. Man läser och kommenterar här och där. Man tappar respekten för det man inte ser, någons dagliga strävan, försök att få barns och ungdomars insida att växa och utvecklas. Hemma har man en eller ett par stycken som man ska uppfostra men i skolan kan en lärare under en vecka ha femhundra. Läraren av idag ska var nåbar överallt, på raster, på lunchen, på kvällen och kanske de till slut även kollar sin mobil på natten om någon frustrerad förälder får för sig att ösa ur sig sin ilska. Och ja, på lektionerna har man bra konkurrens av allt som eleverna ser i media – snabbt snabbt snabbt ska man skifta till något annat, gärna vara clown, tala om vad som kommer snart för i nuet kan man inte vila för länge, dela ut poäng och belöningar och samtidigt lyckas få med allt som står i läroplanen. Inte underligt att lärarna gråter.

    • Britta skriver:

      Det kan inte vara något drömyrke att vara lärare idag. Det verkar som om yrken som har med människor att göra har blivit så krävande och det beror kanske på att den totala arbetsbördan har ökat. Jag minns att det fanns något som hette vårdbiträden en gång i tiden som gjorde lite enklare vårduppgifter och städade på sjukhusrummen – sedan försvann dom och så skulle undersköterskorna göra det som vårdbiträdena gjort förut – också. Undra på att man flyr bort från vården…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s