Hade det varit i Sverige så…

Ja, vad hade hänt då?

Jag sitter i gaten på Aeroporto di Fiumicino och väntar på mitt flyg till Arlanda och Sverige. Ett litet sällskap svenskar sitter i stolarna bakom mig och en killekarl med blont lockigt hår och hästsvans berättar en historia om en besök i en affär. Han skrattar högt och säger: Hade det varit i Sverige hade man fått hjälp, då hade de kunnat. Han studsar iväg. Och jag tänker – vad vi är stora av oss. Vi tror att vi kan allt. Bättre än andra. Och jag fortsätter att tänka. I alla affärer och matställen jag besökte så hälsade man varandra med goddag: Buongiorno signora. Alltid god morgon, alltid god kväll. Alltid se varandra i ögonen.

I Rom bor det nästan 3 miljoner människor. I Sverige ca 9,5 miljoner människor. I Italien ca 60 miljoner innevånare. Men, i Sverige vet vi alltid bäst. Vi vet allt så bra att vi förstått att det rationella är det bästa av allt. Spara tid det är vi bra på. För att hinna allt annat man ska hinna med. Vi lever på något sätt ett liv utanför livet. Effektivt.

Det får mig också att tänka på vad det är att leva. Att verkligen leva. Orationellt och fritt. Skrämmande tanke för en svenska. Vara likadan, inte sticka ut. Passa in. Men jag tänker att gå ensam i Härnösand skrämmer mig mera än att strosa ensam i Rom. Jag kommer att vända åter. Se Italien igen. Jag längtar inte efter de svenska fjällen eller livet på landet. Nej, jag längtar efter någon som säger Buongiorno signora…

IMAG0739

Annonser

Två hungriga italienare får mig att le…

Den lilla miniserien på SVT gör mig lycklig! När jag ser Gennaro och Antonio laga mat, gnabbas lite, berätta gamla minnen och besöka platserna där de växte upp berörs jag. När Gennaro talar om sin mamma och pekar på balkongen till den lägenhet de bodde i när han var nitton år och han tog farväl för att prova lyckan i ett annat land och han visste att han aldrig mera, på samma sätt skulle dela tillvaron där, så är det så mänskligt. Eller när man får se honom spraya på sig parfym i mängder, skoja lite om omfånget på magen, ta på sig en snygg skjorta innan besöket på restaurangen med Michelinstjärnorna. Mat och kärlek. Som de männen kan njuta när de äter en god måltid eller plockar färsk frukt eller citroner direkt från träden, skalar dem med kniv och njuter av varje tugga. Råvarorna. Det färska. Kärleken till pastan. Den enkla matlagningen som blir så god för att råvarorna är så smakrika. Kocken Gennaro Contaldos restaurang i London heter ”Passione”…

Igår åkte granen och julen ut från stugan. Jag dammsög tre kg barr. Funderade över trettondagsafton och trettondagens betydelse. Lagade hjortstek med rotsaker och sås av fond, vin och messmör. Gennaro skulle ha blivit tårögd av lycka…

http://uktv.co.uk/food/chef/aid/530515

http://hogtider.wordpress.com/2008/01/02/varfor-firar-vi-trettondagen/