Vandrar i ett regn som håller oss tillsammans…

Kommer ni ihåg? Jag mindes idag, när jag stod i busskurens skyddande skal. Pugh, 70-tal och regniga dagar med täcke, böcker och Bravo kola för 5 öre styck. Hallonsmaken var godast. Regnet som smattrade mot plåttaket och trots sommarvärme, så skönt att ligga under täcket och bara vara. Jag tror jag älskade Pugh Rogefeldt. För låtarna, för att han såg lite småhäftig ut och för att jag kunde sjunga hans låtar och för att en av storasyrrorna gillade Pugh.  

Det har blivit sommar idag. När jag kom hem hade syrenerna tagit två kliv framåt. Den lilla blombänken utanför vårt fönster: ja, här är en sommarbild från idag…

Och här kommer Pugh – lova att ni hör låten samtidigt som ni läser min text och tittar på bilden. Sommar.